Julmat

Julen är en tid då många av oss frossar i fett och sötsaker. Och kanske är det inte så farligt, att en gång om året släppa tankarna på GI och Atkins och bara njuta. Men det går faktiskt att göra båda delarna, att njuta med hälsan i behåll. Hälsogurun Renée Voltaire tipsar om sätt att göra julbordet en smula sundare.

Själv skulle Renée Voltaire avstå från det mesta på ett traditionellt julbord, men det betyder inte att hon råder alla andra att göra likadant.

Julölet sägs ha kopplingar långt tillbaka i Vikingatiden och mjödet som hade en alldeles särskild plats till maten och som rituell dryck. På årets mörkaste dag dukades det upp för midvinterblotet och man firade de gamla gudarna och sina vänner med den hembryggda drycken. Idag firar vi andra traditioner och det karaktäristiska julölet har intagit en självklar plats bland julbordets alla rätter.

I Norrland äter man älg, i Skåne står det brunkol på bordet och på Öland får man kroppkakor. Vad som serveras på julborden runt om i landet skiljer sig mer än vad man kan tro.

Vad som står på julbordet har och göra med familjetraditioner och var ifrån landet man kommer. De geografiska skillnaderna på menyerna berodde förr på tillgången till råvaror i de olika landsdelarna. I Bohuslän har det alltid funnits stor tillgång på sill och i de norra regionerna fanns det gott om vilt.

Hur fettfyllt är egentligen julbordet? Är det den kaloribomb vi tror, eller har vi överdrivit? Någon som inte är rädd för julfettet är dietisten och hälsorådgivaren Ulrika Sneitz.

Det lackar mot jul. Många bävar för den påverkan som julmaten kan ha på midjemåttet. Tidningar skriver tips om hur du skall hålla dig borta från den feta julmaten. Men fettets onyttighet är en myt menar Ulrika Sneitz.